och så levde hon lycklig i alla sina dagar (och nätter)

i helt mitt liv har jag blivit slipad mot stenar,
mot hänsynslösa händelser "som var ingens fel".
slipad mot
människor som inte lät mig vara kvar i deras hjärtan
slipad mot
orden som brände
slagen som aldrig rörde min hud.

de slipade ett hål
ett iskallt
hål i mitt hjärta
där inget kunde fastna
inte ens ett litet

"du är vackrast i hela världen"

ett iskallt hänsynslöst hål
bara fyllt av
hat
ånger
ensamhet
och sorg


(men du kan spackla, ser varje spricka, alla hål & alla sår & med ett enkelt omfamnande är jag hel i din famn)