de säger att man ska älska att andas
men ibland tar luften slut
och vaakum fyller lungor och tomheten fyller
Liv
jag har inget emot det
för jag tror att det är så det är
att vi kan inte alltid kan
andas glädje
även om det är lättas så
och jag börjar lära mig
att jag inte behöver le
för världens skull
utan kanske bara
ibland
för min
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar