jag tror nog inte att du förstod
att jag hostar blod
när du inte är nära
men läppar är giftiga
sanningen lika så
man blir beroende så snabbt
och sen dör man och då är det inte mer med det
jag hostar blod
små bitar av mitt hjärta
när du vänder bort blicken
och all väntan
bryter ned mig
och gör mig hel
kanske
vi hoppas på det
1 kommentar:
Jag sitter här. I ett lysrörsbelyst rum med tio internetförmedlande, flimmrande fyrkanter i. Och några själar som tappert erövrar tekniken. Och jag tänker på dig min konstnärliga, kreativa, vackra syster.
Jag tänker på dig ofta ska du veta. Tänker på hur stora planer Gud har för dig. Ja, självklart har Han det för oss alla. Men ja, jag tycker mig verkligen känna att Gud har sådana avsikter för dig. Sådana enorma, du vet, det behövs alltid dom. Banbrytande. Revulutionära. Jag tror att du är en sådan. En sådan som banar väg. Som bryter fram. Och det är knappast en bekväm position. Men. Ack så viktig. Ack så viktig.
Så kom ihåg det älskade vän. Du, är så otroligt viktig. Ingen, nej ingen, kan ta din plats. Det finns an anledning till att du är där du är. Sträva inte efter att söka den, men nyttja vetskapen om att den finns och gör det bästa i situationen.
Och ta till vara på hela ditt känslospektra. Från djupaste sorg till mest brinnande glädje. Använd allt. Fastna inte. Låt saker och ting ta tid. Men älta inte. Och vila. Vila. Ta till vara på vilan.
Jesaja 50.4
Ja, edit min älskade syster. Pröva detta, kasta det som du märker är mänskliga och felande ord. Behåll det du finner uppmuntrande, det du kan utläsa är från Gud.
Frid älskade edit, frid.
Jag saknar dig!
Jag älskar dig.
Skicka en kommentar