Jag åkte en extra hållplats idag
förberedde mig för att gå ett steg längre ,
det tog mig sju månader
eller 16 år och åtta månader
om man vill se det på det viset ,
och där hoppade jag av
ett steg längre
än de tidigare hundra gångerna
och insåg
jag är närmare hemma
än någonsin innan
ett stygn av missnöje slog mig i hjärtat
bortkastad rädsla
så fullkomlig ihålig
för ett enda steg
för en enda liten hållplats
som visade sig vara rätt.
Och jag tänker på
att jag inte längre vet
varför jag inte vill ta det där steget
hoppa av på den där hållplatsen
som vi så ofta talar om,
du och jag.
För att du redan varit där
antar jag.
Redan tagit det steget,
vilket innebär
att jag måste ta mitt helt ensam.
Vilket innebär
att
Du varit där
med någon annan.
Och jag hatar den tanken.
Och jag hatar att ordet för just det
är
svartsjuka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar