Och så tog vi fram allt
satt vid köksbordet
du&jag
och blickarna sade allt
jag ville gråta
men vet att du inte tycker om det
vi lade våra knutna händer på bordet
det var av trä
bordet var av trä
och händerna var slutna
och jag tror att du var rädd
jag hoppades att du var rädd
för annars vet jag inte om du är mänsklig
vi frågade
vill du ha det här
ingen svarade
blickarna sade allt
men då vet du att du får lämna det där
ingen svarade
blickarna sade allt
och jag öppnade min knutna hand
spåren av de bitande naglarna i handflatan
allt var svettigt i min hand
allt dunkade
det var öppet nu!
öppet för virus!
brandväggen var borta
jag hade bett min
bodyguard
att vända sig om
för allt skulle vara öppet
och allt var öppet
allt var öppet
allt var öppet.
Det såg rått ut
och jag trodde att jag såg
en kniv i din hand
du hade en kniv i din hand
och jag grät
du förstod nog inte varför
du såg väl inte kniven sluten i din hand.
Jag vet inte ens om du såg min öppna hand
Jag vet inte om du än hade öppnat din
eller om den fortfarande bara låg där
enkelt
låg där
kanske.
Jag kan inte läsa av dig
kan inte bända upp din hand
för jag har en kniv i min
jag har alltid en kniv i min.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar