Sanningen låter oss sitta på knä hulkande i en skog
skämmas
och vi önskar alltid att det var ingen som såg på
men alla vet,
alla vet alltid
att alla vet
och det syns
i dina ögon
efter att du stötte på Sanningens vålnad där ute
det syns
och kräksmaken sitter länge kvar i din mun
du vet,
man kan inte tvätta bort den
vi känner den
din andedräkt kommer aldrig bli det samma
och vi känner det
och vi känner dig
känner dig
känner dig
inte längre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar