Det känns egendomligt att medge
ovant att säga
ty denna känsla är ju så känslolös
få ord som kommer ur min mun värda att sätta på papper
kanske saknar jag lite
den brinnande låga som sorgen bär med,
viljan att få allt som det en gång var
sökandet efter lyckan.
Men inget må ändå vara bättre än att medge
att intet är vad jag söker
för jag är för stunden framme
då lyckan och jag har kommit till facebase,
och det är officiellt
jag skall flytta in
och jag skall aldrig lämna
min nyfunna lycka
(för livet som det är).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar