vet inte om det är bättre att hoppas o bli besviken
eller att
förtränga de hoppfulla tankarna o slippa bli besviken i nedergång
(men på så sätt mista halva glädjen om hoppet blir verkligeheten)
lite av båda.
alldeles för mycket av de första i mig
lagom för mycket av det andra ur mig
(nej,
jag säger inte att jag gör rätt)
2 kommentarer:
Jag älskar nya looken =)
Och jag tror på att hoppas. Själv hoppas jag ständigt för mycket tror jag. Eller nja, jag mer går tankarna i förväg. Tänk: om det var såhär, så blir det så, så blir det så, så... Ofta kommer jag på mig halvvägs i mitt hoppandes och inser att jag ju vill det som Gud vill, inte det som jag vill. (Ibland är det ju kanske samma eller så blir det samma när jag inser lite mer). Men ja, man får ju bli besviken med. Och arg. Och man får skylla på Gud även om Han alltid vet bäst. Gud är cool som tål det. Vi är ju bara enfaldiga människor som tror att vi vet bäst när vi alltför ofta inte gör det. Tyvärr. Men Gud älskar oss ändå. Halleluja. Otroligt. Gud har det fetaste tålamodet och lite av det finns i mig så då borde jag ju oxå kunna ta saker med lite ro. Men usch det är svårt. Jag är allt för enfaldig ändå.
Stor kram!
ha ha jag känner igen mig! du är cool du, fortsätt hoppas med ditt fina stora hjärta min vän!
jag hoppas på all lycka till dig i stockholm (men när du läser detta har du nog redan varit där).
jag får fortsätta hoppas tror jag. kan inte låta bli. ha ha jag är verkligen sämst på det där "ta ett steg i taget och se vad som händer". så ofta jag säger att jag ska göra det men så aldrig det har hänt ha ha. mina tankar och drömmar är alltid steget före händelserna. bra och dåligt antar jag.
jag får hoppas på. bli lite sur o arg om det inte går vägen. men då får Gud trösta mig. det litar jag på att han gör. han är en fet tröstare.
kramisar till dig!
Skicka en kommentar