vi är dom som springer mot regnbågens slut
men när vi nått fram inser vi att det bara är en
början
så vi sparkar på stenar
för att märka att de inte ändras alls
och vi krymper en decimeter för vi kommer på att dom är som
Du
så vi sätter oss ner och klappar på stenarna
och låtsas vara perfekta små älsklingsbarn
helt utan anledning
för de är ju stenar ,
varför skulle de behöva någon som tar hand om dem
//frågetecken//
//frågetecken//
vi är barnen som lyckas trots att vi missar
det är vi
jaja
det är vi
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar