Poesi och dylikt.
av edit amanda larsson.

2010-01-10

munnen talar om det hjärtat är fullt av sade någon någongång

Så andas vi åter igen in lögnerna
likt cigaretter förkortas våra liv
med 14 minuter
för
varje
litet
svart
andetag
i
röken

Så vänjer vi åter igen ögonen vid mörkret
för det är väl enklare än att leta efter lampknappen
och sakta glömmer vi bort att den finns,
knappen alltså,
vägen till ljuset
lever i mörkeret
tror att vi är katter
för vi kan väl allt
inget är omöjligt för oss
för vi har ju ingen på vår sida
bara alla på sin egen

Så gömmer vi lögnerna i vårt mörker
och vi vet inte längre vart sanningen lever

i vårt hjärta säger Du
i hjärtat som går på timer
lyser även i mörkret
men vi har visst svalt det,
hjärtat alltså,
så spotta!
stoppa fingrarna i mun
och håll det levande ljuset i din hand
och andas
kläm fram ord av det där-

ja, kärlek alltså

Inga kommentarer: