Poesi och dylikt.
av edit amanda larsson.

2009-09-09

när ett barn går tillbaka till sin barnaroll

lillgamla
flickan
med barna blick
vill växa stor
för det är vad alla andra vill
lillgamla
flickan
tänker-
det är det som det går ut på
att växa stor

&
lillgamla
flickan
snubblar runt i klackskor
på livets lortiga stig
full av gropar
och
broar
och
brunnar
skapade för Nike-skor
&
lillgamla
flickan
gråter och blir barn igen
inför Den Enda som tillåter henne att vara det.

1 kommentar:

AnnaViktoria sa...

Fint skrivet Edit!

Det är bra att vara barn. Ta vara på din tid. Lyssna på dig själv och undvik skrubbsår.

Livet är underligt. Som ung vill man vara äldre, sen plötsligt vänder det, och man önskar att man var yngre. Jag tror att man gör bäst i att ta vara på den tid som är nu, och varken försöka vara äldre eller yngre, utan vara nu, och framför allt vara den man är, inte bara inför Gud.